I Österbotten söker vi som bäst efter en ny gemensam landskapsstrategi.
e ord som hittills fastnat på pränt är Företagsamt, Gemenskaper och Miljöansvarstagande. Det företagsamma Österbotten är innovativt och handlingskraftigt, internationellt och tillgängligt. Gemenskapernas Österbotten är jämställt och likvärdigt, öppet och engagerat samt tryggt och säkert. Det miljöansvarstagande Österbotten är klimatsmart, mångfaldigt och proaktivt.
Ojämn och orättvis fördelning ska motverkas med framtidstro på platsen
Finland tampas med en långvarig ekonomisk svacka. Vi är ingalunda ensamma i världen om att tillväxten uteblir. Globalt sett visar utvecklingen på en väldigt ojämn fördelning de senaste två årtiondena. På många håll i världen, även i Europa, har vi till och med områden där utvecklingen går bakåt. Europas andel av världens BNP har sjunkit från omkring 25 % år 2000 till under 16 % 2019. Inom EU bor sextio miljoner medborgare i områden som är fattigare än vid sekelskiftet, och ytterligare sjuttiofem miljoner i områden med nära noll tillväxt. På många håll i Norden hör man till de senare, områden med nära noll-tillväxt. I Europa finns det sedan några år en utbredd diskussion om ”utvecklingsfällor”, där man trots en hög utvecklingsnivå inte lyckas få tillväxten att lyfta. Dessa är inte bara ekonomiska ärr. På platser där folk känner sig lämnade utanför leder det på sikt till missnöje och avståndstagande. Denna känsla av orättvisa kan leda till en riktigt lömsk ond cirkel: missnöje är inte bara en följd av stagnation, utan en aktiv drivkraft för den, som urholkar det förtroende och den stabilitet som krävs för någon meningsfull utveckling. Botemedlet till detta är en platsbaserad politik som ingjuter invånarna med framtidstro.
Källa: Forging a sustainable future together: Cohesion Policy at its defining moment
Källa: Are cities the real engines of growth in the EU? Geography and Environment Discussion Paper Series (52). Department of Geography and Environment, The London School of Economics and Political Science, London, UK.
Produktivitet, produktivitet och åter produktivitet
Den ekonomiska tillväxtens drivkraft i det långa loppet har att göra med produktivitetsutveckling. Det geografiska mönstret för var produktivitetsökningar sker är intressant. Metropolhuvudstäderna har en stark ställning medan andra städer och regioner håller på att komma i kapp. Genom att bygga vidare på regionala och lokala styrkor, specialisera och fördjupa sig, kan särskilt de regioner som är mindre än metropolerna höja produktiviteten. Produktiviteten främjas bland annat av att arbetskraften inom högproduktiva yrken ökar och att man investerar i forskning, utveckling och innovationer. Internationellt slagkraftiga helheter som energiklustret i Vasaregionen är sinnebilden för detta. Österbottens funktionella stadsregioner, som känner varken nationella eller lokala gränser, bildar tillsammans ett starkt landskap som bär på stora möjligheter.
Klimat och biologisk mångfald delar av samma mynt
Utan ordentlig styrfart i klimat- och miljöfrågor blir vi lätt som ett rö för vinden. Genom att agera klimatsmart, beakta mångfaldens behov och vara proaktiv kan vi ta sikte på framtiden. Ett inkluderande förhållningssätt i dessa frågor hjälper alla att se de olika sidorna av klimatet och miljön. I samband med planering av nya naturskyddsområden har man i nejden betonat vikten av adaptiv förvaltning samt att öka det gemensamt delade kunskapsunderlaget och samarbetskapaciteten kring natur- och miljöfrågorna. Förmågan att anpassa sig till nya situationer, gemensamt dela kunskapsunderlag och ha samarbetskapacitet kring arbetet för den biologiska mångfalden är viktiga för framtiden.
En landskapsstrategi kan inte komma utifrån. Det är upp till var och en av oss att göra så att landskapsstrategins ”ord blir till kött”.
Mats Brandt,
Landskapsdirektör
Österbottens förbund
