Ajankohtaista
0
0

Vasa stad har stark ekonomi

Liksom andra städer med vilja att satsa offensivt på utveckling och service har Vasa genom åren naturligtvis uppvisat såväl över- som underskott. Hade man under åren 2013-2016 velat försämra sina invånares köpkraft genom en lika hög skattesats som Korsholm hade man dragit in 51,7 miljoner extra och aldrig haft något underskott överhuvudtaget. Trots lägre skattesats var hela Vasa stadskoncerns ackumulerade överskott 2016 134,8 miljoner jämfört med motsvarande 8,9 miljoner euro i Korsholm. I en jämförelse mellan 13 städer – som representerar 40% av landets befolkning – hade Vasa den minsta reparationsskulden för byggnader. Politikerna borde nu flytta blicken från backspegeln till framrutan – vilken är större, eftersom den är betydligt viktigare. Låt våra kommuners respektive ekonomiavdelningar vid behov spekulera närmare i skolbyggnaders gängse värde eller jämföra tillgångarna i kommunalt ägda bolag.

De gemensamma utmaningar och möjligheter vi i Vasaregionen och hela Österbotten står inför ligger på en helt annan nivå än dåtida kommunalbyråkratiskt sifferbollande. En majoritet av den högsta lagstiftande makten anser nämligen att vi skall uppsöka svenskspråkig akutsjukvård i Seinäjoki. Samma krafter har lagt fram nya lagförslag som uttryckligen förbjuder landskapet Österbotten att utveckla avancerade social- och hälsovårdstjänster. Inte nog med att Österbottens exportkust fråntas sin beslutanderätt gällande dessa: man direkt tvingas att införskaffa dem uttryckligen från fulljoursområdena – i vårt fall Seinäjoki. Förutom att detta är dåligt för Finland anser jag personligen det vara både djupt kränkande och förnedrande. Jag hoppas av hela mitt hjärta att alla seriösa samhällsutvecklande krafter senast nu stannar upp och ser över sin tidsanvändning. Vi är nämligen inte självständiga på riktigt längre. Flera landskap kommer inom en överskådlig framtid att slås ihop och vi ser redan nu att de 12 som – mot allt vett och etikett – valdes till fulljourslandskap med stor sannolikhet utgör den nya stommen. Österbottens framtid samt de svensk- och flerspråkiga institutionernas framtida utvecklingspotential hänger på huruvida Vasa lyckas växa rejält både på pappret och organiskt – samt nästa regeringsbas. Det kan kännas orättvist, men sådan är verkligheten.

För att återgå till Vasas ekonomi så kan jag meddela att vi förutom basservicen är extra stolta över alla de satsningar som även vänner från andra kommuner har nytta av. Vi jobbar dagligen för alla regionens invånare och satsar gärna mest i landet på kultur, bygger simhallar, fotbollstadions, forskningslaboratorier, kvarkenfärjor med mera. I Vasas senaste informationstidning kan vem som helst läsa om hur vi genom unika partnerskap skapat grund för potentiella nyinvesteringar på cirka en miljard (= 1000 miljoner) euro – varav stadens direkta andel endast är 150 miljoner. Dessa satsningar prioriteras uttryckligen för att de direkt och indirekt skapar nya jobb åt nuvarande och kommande generationer i kvarkenregionen. 

Om vi vill att människor, företag och även svenska språket skall ha en god framtid i Österbotten krävs förutom ett återtagande av självständigt beslutsfattande över all vårdservice även mångsidiga arbetsplatser, starka högskolor, forskningsplattformer, hamnar, starka internationella strategiska samarbetspartners, rättsinstanser, flygfält och mycket mer. Även om dessa grundläggande element för samhällsbygge inte fysiskt finns inom nuvarande Korsholms gränser så förvånar det mig att de nästan totalt lyser med sin frånvaro i debatten. 

Efter åratal av diskussioner och flera utredningar lyfter jag ödmjukt på hatten för att en klar majoritet i Korsholms fullmäktige velat starta seriösa förhandlingar med Vasa. Den gränsjustering som gjordes 1973 var bra och framsynt i den tid som då rådde. Nu är det vår tur – med Vasa och Korsholm i spetsen – att höja blicken och bära ansvar för kommande österbottniska generationers verksamhetsförutsättningar. Endast tillsammans kan vi återfå äkta självständighet över vårdapparaten samt ta vara på den enorma utvecklingspotential som finns i vår gemensamma region.”

 

Joakim Strand

Riksdagsledamot

Vasa stadsfullmäktige ordf.

Kommentit (0)

Jätä kommentti